Det börjar bli kallt i vårt underbara land.

Små snöflingor hängde i luften när jag ställde i cykeln för kvällen och ställde in motorvärmarklockan så att bilen skulle vara varm när min livskamrat skulle fara till sitt arbete kommande morgon. 

Det börjar bli extra kallt i det mentala klimatet också.

Vår miljöminister har föreslagit totalförbud mot kvicksilver i alla produkter.

Det är i och för sig ett bra förslag. Men har man tänkt igenom saken ordentligt? Kvicksilver skall bort. Helt rätt!

Men hur göra med alla lysrör?

Gamla traditionella lysrör och energisparlampor som faktiskt är lysrör?

De innehåller kvicksilver så vitt jag vet. Inte mycket, men tillsammans en rejäl skvätt. I dag deponeras de efter förbrukning. Det innebär att de slängs på en tipp antingen öppet i Sverige eller i ett u-land eller i något bergrum någonstans. Någonstans kommer det att läcka ut kvicksilver i alla fall.

EU, har ju bestämt att vanliga glödlampor skall bort för att spara energi.

Det är väl OK.

Men varför tittar man bara på en effekt i taget? Varför inte på helheter?

Miljö, av olika slag, OCH energiproblemet. 

Kan inte politiker se på mer en sak i taget?

Är det en effekt av det gamla, men för Björklund så kära, skolsystemet.

Var sak för sig!

Inget samband inte!

Eller törs man inte gå ut och säga att vi lever över våra tillgångar? Att vi faktiskt måste släcka ner i bostäder och annorstädes, att vi måste köra mindre bil, att vi måste ha kallare i våra bostäder när det är kallt ute och varmare när det är sommar, alltså att dra ner energiförbrukningen överallt?

Det sägs att en politiker inte får ljuga, men hon behöver inte säga hela sanningen.

Så då fortsätter man att säga så lite som möjligt så att man inte stöter sig med närigheten utan får sitta kvar vi köttgrytan.

Det drar en kall vind genom samhället.