Så har svenska folket valt hur de vill att Sverige skall ledas i några år frammåt.

Jag har all respekt för demokratins spelregler.

Vill man ha det så här så får det väl bli så.

Man måste ju gilla läget vad man än tycker om det.

En gamling med minskande pension klarar sig säkert på något sätt.

Man kan fortsätta ha kaniner till slakt, odla lite mer grönsaker, sänka innertemperaturen några grader till osv.

Allt fixar sig.

Men hur fixar det sig för de andra?

De udda familjerna som inte riktigt passar in kärnfamiljssamhället.

De ensamstående med barn.

Missbrukarfamiljerna och deras barn.

Familjerna från andra kulturer som sökt sig ett nytt liv uppe i den kalla norden.

Hur fixar det sig för dem?

Det är faktiskt inte bara att bjuda till lite, utan det finns stora hinder på vägen.

De ganska vanliga kärnfamiljer som Stina Bergman beskriver i sin film DE SKÖNA fixar ju sin situation, men de andra?

De utan försörjning, de som skall arbeta fast det inte finns arbete, de som skall arbeta fast de är svårt cancersjuka?

Hur fixar det sig med allt större barngrupper från trasiga hem med skola vård och barnomsorg?

Hur fixar det sig med ekonomin nu när vi skall överge vårt självbestämmande i ekonomiska frågor och ta order från maffioson i Paris, Rom eller Madrid?

Hur fixar det sig med energifrågorna och framför allt med allt smittat avfall från en växande kärnkraftsindustri?

Svenska folket hade en liten möjlighet att börja vrida skutan åt rätt håll.

Majoriteten valde att inte ta den möjligheten och det måste jag acceptera.

Men det är synd om de små, de svaga, de sjuka, alla sköra i framgångsteologernas Sverige.

Rättelse: Filmen heter "Du sköna".

Den är släppt på The Pirate Bay av regisören och producenten med vilje.

Man kan nog få tag på den via nätet på alla möjliga sätt.

Men den är en berättelse bl a om kärnfamiljernas liv i det vackra Värmland.

Se den och fundera sedan över hur människorna är och har det.

Särskilt hur skapelsens krona (mannen) fungerar.

Det är synd om människorna.