Skräck för det okända, skräck för det kända, osäkerhet och strävan efter något tryggt.

Vilken underbar bas för makthungriga företagsledare och politiker att bygga på.

Vi skall jaga terrorister och så snart som möjligt oskadliggöra dem. Helst utan att fråga om varför de beter sig på ena eller andra sättet.

Polis och militär över hela världen skjuter först och frågar sedan, allt i skräck inför tanken att kanske få veta något som inte skall vetas.

Alla som kan beskyllas, med rätt eller orätt, för att ha andra tankar eller idéer än de som gynnar de nuvarande makthavarna anses som farliga.

Personer från andra kulturer, med andra religioner eller med underliga idéer om att regering, riksdag, företag eller andra maktsfärer är till för att gynna medborgarna betraktas som farliga.

Vi får fler och fler övervakningskameror som kontrollerar oss, som ser oss in på bara skinnet.

Våra telefonsamtal övervakas, vår internettrafik övervakas allt mer, vår omgivning rymmer början till ett angiverisamhälle.

Och vi godkänner att vi bevakas av maktapparaterna!

För vi är ju så rädda!

Vi är så skrämda!

Det borde vara så att politikerna som vill ha makt och göra karriär och allt det där borde vara skrämda.

Företagarna som förgiftar vår miljö borde vara skrämda.

Myglarna på alla nivåer borde vara skrämda.

Men nej.

Det är vi små människor som i vår rädsla tar vår tillflykt till nonsen och rena lögner från politiker och religioner.