En längre tid har skattesubventionerad läxhjälp dryftats i medierna.

Man har riktat in sig på orättvisan i att de som har råd med sådant, får fördelar som betalas av folk med sämre ekonomi.

Men jag tycker att man har missat det vesäntliga i hela förslaget:

Regeringen anser att vi har en massa skitlärare som inte kan lära ungarna det som ungarna skall lära in!

På annat sätt kan inte förslaget tolkas.

Man har satsat en massa på lärarlegitimation för att vi skall få en bra skola, men sedan anser man att outbildade eller åtminstone olegitimerade människor skall lära ungarna det som de välutbildade legitimerade lärarna är för dåliga för att kunna lära ut.

Hela läxhjälpsförslaget är en oförskämdhet mot hårt arbetande, dåligt betalda pedagoger!

Förslaget berättar också om hur regeringen ser på kommunernas kommande resurser när det gäller satsning på skolan.

Man har bestämt sig för att kommunerna inte skall ha/få råd med en offentlig skola med någorlunda kvalitet.

Landets lärare borde vara så förbannade att de använde julferierna till att göra sig av med regeringen.

Ett tips!

På lördag 24 november klockan 22.00 sänds en repris på Kunskapskanalen.

Jo, den sänds även i kväll klockan 23 har jag för mig, men så sent skall man nog sova för att orka upp till arbetet, om man nu har något.

Programet behandlar det mesta som har gått snett på vår jord, men ger trots det en möjlighet att se vad som skall göras åt eländet.

Det är ett program som borde ses av alla.

Så lås lördagkvällen åt det programmet!

När du sedan har antecknat på en lapp som satts upp på t ex kylskåpet att du skall titta på KUNSKAPSKANALEN på lördag klockan 22.00 så gå in på Svenskadagbladets nättidning  (SVD.se). Klicka dig till kultur och sedan till serier och därefter till serien Stockholmsnatt. http://www.svd.se/kultur/serier/stockholmsnatt_598903.svd?date=20121116 Där finns en serie om en mamma som står i en affär (med sin lilla dotter i en kundvagn) och pratar med en anställd.

Fundera över den ett tag.

Särskillt på lördag när vi tittar på KUNSKAPSKANALEN klockan 22.

Tillbaks ute i skogen efter en mycket givande helg i Skövde, Axevalla Folkhögskola och JAK-skolan.

Jag har tillbringat fredag-lördag-söndag med att prata ränta och ekonomi, miljö, normer, filosofiska frågor och ja allt tror jag tillsammans med mest yngre människor i 20-40 årsåldern.

Vi var ca 70 individer som samlats för att lyssna och delta i föreläsningar.

Förutom att jag gick omkring närmast lycklig över att få träffa så många så oerhört kunniga och självständigt tänkande unga människor, så fick jag massor av aha-upplevelser när vi lyssnade och pratade.

Bland de föreläsningar som jag var på fanns några som särskilt fastnade.

En handlade om OGUL, alltså den typ av mycket små krediter som börjat växa fram i Kenya. Det var frågan om en framgångsrik självständig rörelse långt borta från statlig eller storföretagsmässig styrning. Jag fick en annan syn på bistånd till det som kallas tredje världen. Fantastiskt givande.

Och så naturligtvis en föreläsning om JAK-medlemsbanks syn på ränta och räntans inverkan på vårt samhälle. Det var en fantastiskt fin och pedagogiskt bra föreläsning, som engagerade alla deltagarna.

Den föreläsning som fastnade mest i min stackars överlastade hjärna handlade om vithetsnorm och dess påverkan på vårt samhälle. Den handlade, om jag skall försöka förenkla, om hur våra vanligen kristna europeiska vita manliga normer och värderingar styr hela världsekonomin från global nivå ned till den lilla familjen.

Den föreläsningen borde vara obligatorisk för våra politiker och även på de flesta arbetsplatser och skolor.

En fantastisk helg har det varit.

Att vi dessutom fick uppleva hur problematiskt det kan vara att ta sig till och från en plats med vårt kära avreglerade och vinstdrivna järnvägssystem gjorde inte helgen sämre.

Skolan och barnens tillvaro i den institutionen ger mig anledning till fler grubblerier.

Väldigt många barn och ungdomar sitter i dag i klassrummen med datorer och läsplattor av olika slag.

Oftast är de uppkopplade trådlöst.

De lever utanför skolan med sina smarta telefoner.

Men kan det vara så bra?

De värden som satts som gräns för kokande av hjärna eller magnetsfältspåverkan är ofta gjorda med enskilda plattor, datorer eller smartphones och vanligen under en kort tid, dvs 5-10 minuter.

Men när 20-30 sådana där grejjer är på i samma rum samtidigt under 40-60 minuter eller kanske ännu längre, hur påverkas de växande individerna?

OK, jag kan förstå att politikerna tror att de kan spara pengar. Alltså kunna slippa en massa lärare och samtidigt få barnen självgående. Men jag tror inte på den tanken och jag är rädd för en kommande ohälsobomb.

Det känns ännu obehagligare att våra politiker håller på att föra över skattemedel till sina kompisar inom närigheten enbart för att hålla elektronikindustrin och elektronikhandlarna under armarna.

Det är alltså samma fenomen som vi brottas med när det gäller avregleringen av infrastrukturen och vårdsektorn.

Skattemedel till närigheten!

Bara att ösa på!

När det gäller skolor och friskolor tänkte man väldigt konstigt redan på den socialdemokratiska tiden.

Visserligen hade man inte, enligt Bengt Göransson i senaste PRO-tidningen, tänkt sig att så mycket pengar skulle över till riskkapitalister, men man bäddade för det hela.

Dessutom hade man tänkt sig att sälja ut barnsjälarna till mörksens olika krafter.

Göransson verkade vurma för Pingströrelsen vad jag förstod av artikeln.

Fler lika skumma kulturella/religiösa huvudmän finns vad jag kan förstå. Rörelser vars uppgift tycks vara att hjärntvätta ungarna.

OK, det finns riktigt bra friskolor, som inte tycks vara ägda av sk riskkapitalister. Skolor som sköts som man tänker sig att den kommunala skolan borde skötas.

Det är väl fint, men vad händer den dag man säljer ut?

För skolorna må vara hur mycket familjeföretag som helst idag, men vad sker när den drivande inte längre orkar eller inte finns i livet längre?

Jag vet snart inte hur jag skall tänka om en privat verksamhet som är eller kommer att vara i riskkapitalets eller mörkermännens klor och en offentlig verksamhet som sköts ännu sämre pga inkompetenta politiker som upplevs som korrumperade, tankemässigt eller mer hållfast.

Det pratas om vinster i välfärden.

Politikerna förefaller drivas till var sitt ringhörn. Antingen offentligt ägande eller en massa privat.

Socialdemokraterna verkar inte veta vad de vill. Främst pga rädslan att förlora medelklassväljare.

När det gäller skolan bör man nog tänka till ordentligt.

För det är helt klart att det finns en rad kommuner med illa skötta skolor. Skolor som helst inte får kosta något, skolor där makten tycks finnas hos politiker, skolor som körs i botten.

Det finns också privata alternativ som man helst inte vill att de skall finnas. Alternativ som sköts lika illa som en del offentliga.

Men det finns kommuner som försöker satsa på en bra skola och det finns privata skolor som fungerar riktigt bra.

Alla privata är inte som Lundsberg eller John Bauer.

Ett intressant företag i skolbranschen är Jensen Education.

Helsvenskt familjeföretag som omsätter ca 500 miljoner. Skattar i Sverige. Ger jobb i Sverige. Behåller ev vinster i Sverige.

Egentligen en koncern med olika skolformer.

Skolor som fungerar.

Vad jag vill komma till är att det inte är så enkelt som att säga att det är fel om det är privat, utan man måste nog titta närmare på varför en del fungerar och andra inte.

Man kanske skall titta på de resurser skolorna får, inte bara hur mycket pengar utan även vad för lärare de har.

Inte glo på om lärarna är legitimerade elle ej, utan se om lärarna kan "sälja in" sina ämnen hos eleverna så att de vill förkovra sig i dem.

Och låta lärarna vara pedagoger i stället för som nu administratörer.

Framför allt inte göra misstaget att enbart stirra på de usla privata eller usla offentliga skolorna.

Mycket av mina grumliga funderingar går åt till skolan.

Det jag bl a grubblar över och inte kan få fram vettiga svar är:

1. Kommunalisering eller förstatligande av skolan?

På Göran Perssons tid vid makten kommunaliserades skolväsendet.

Jag antar att man ville föra beslutsfattandet närmare de människor som var närmast berörda.

Eller också, vilket jag tror, insåg man att skolan var dyr för statskassan. Den kostnaden kunde man gott få tampas med på kommunerna. Ett statligt bidrag till kommunerna kunde man ju ge till att börja med. Så kunde man ju köra upp eller ner det bidraget allt eftersom det passade.

Det lär förresten passa alldeles utmärkt nu när man dragit ner bidraget till gymnasieskolan med ett belopp som visst motsvarar ca 1300 gymnasielärartjänster, trots att man vet att lärarna kämpar för att höja sina usla löner, trots att man vet att skolresultatet till stor del hänger samman med hur många pedagoger det finns i skolvärlden.

Nu vill statsmakterna ändra på det hela så att staten skall bestämma över skolan som förr, men kommunerna skall stå för kostnaderna.

Hur i hela friden kan någon tro att det blir bättre för eleverna?

2. Vi skulle få världens bästa skola sa politikerna.

Vi skulle slippa den gamla flumskolan och i stället få en skola som gav kunskaper.

Men enligt alla internationella jämförelser har vi halkat neråt, åtminstone under de senaste 6 åren.

OK att alla sådana där jämförelser måste betraktas med tveksamhet och underkastas vanlig vetenskaplig koll, så jag vet inte vad de är värda.

Men det skulle ju bli så mycket bättre, så mycket bättre resultat.  Vi skulle få konkurens och fritt skolval och friskolor som var så effektiva att ägarna åtminstone tjänade pengar på verksamheten. Ja så skulle den pedagogiske utvecklingen främjas av alla religiösa och andra friskolor som skulle hjärntvätta barnen.

Resultatet har ju bara blivit att en hel industrigren av läxhjälpsföretag har uppstått. Man kan tydligen inte ens klara av att lära barnen och ungdomarna det de skall lära sig i skolan och de klarar tydligen inte av läxorna på egen hand utan måste ha hjälp utifrån. Hoppas bara att de som hjälper barnen är legitimerade lärare. Det var ju så jätteviktigt i skolan.

Man har t o m föreslagit att läxhjälp skall in under RUT-avdraget.

3. Men vad är tanken bakom den nya skolan?

Är det att vi skall segregera samhället än mer?

Alla har faktiskt inte råd att anlita läxhjälp.

Alla föräldrar är kanske inte lämpliga att hjälpa barnen med skolarbetet.

Hur går det med invandrarfamiljerna med dåliga inkomster och dåliga kunskaper i svenska språket? Får barnen från de familjerna samma möjligheter som barnen från en akademiskt utbildad medelklassfamilj?

Vilka möjligheter kan den arbetslöse föräldern i FAS 3 ge sina barn?

Jag förstår inte det hela.

Jag kan inte tänka mig att våra politiker helt rått offrar andras barn för sin egen ekonomi( läs låga skatt ).

Jag kan inte tänka mig att våra politiker på fullt allvar vill dela upp befolkningen i A-människor, B-människor och övrigt slödder.

Eller är det verkligen så illa?

Socialdemokraterna och Moderaterna tycks vara överrens om obligatorisk skolstart för sex-åringar.

Men varför?

Det är kanske så att det är ett "neutralt" ämne för politikerna att visa samförstånd. En liten förövning för samarbetet moderater-sossar efter nästa val?

Så att väljarna skall vänja sig.

Att lärarnas fackliga organisationer gnuggar händerna är väl inget att förvåna sig över.

De har ganska duktiga lobbyister, om man tänker på hur de lyckades med lärarlegitimationen.

Många nya elever för lärarna.

Mumsfillibabba inför löneförhandlingarna.

Men barnen då...

En sexåring är ofta inne i en frigörelseperiod.

En sk trotsålder.

Sexåringen har ofta svårt att sitta stilla.

Om man går in och lyssnar i en sk förskoleklass finner man ofta hur det kan fungera riktigt bra med sexåringarna.

De leker sig till kunskaper, liksom de får göra på en fungerande förskola med de oerhört duktiga och läraktiga fyra-femåringarna.

Men varför obligatorisk?

Varför tvång?

Varför kan man inte med goda exempel på förskolor som får resurser visa hur det skall och kan fungera.

Då kommer barnen med föräldrarna.

Jag tror att det mest är fråga om en förövning för den moderat-socialdemokratiska regeringen vi får efter nästa val.

Jag tänker kanske alltför grumligt och framförallt fungerar hjärnan allt långsammare med åren.
Men för att bli av med oron över utvecklingen i samhället och kanske kompensera virrigheten pga bristande sömn så öser jag över mina grumliga tankar på den som till äventyrs råkar komma in på min blogg.

Det som just nu virrar till det hos mig är hur kommunen där jag bor, Sala, styrs.
Vi har, liksom andra små kommuner, hopp i barnproduktionen. Just nu kan vi se väldigt stora kullar som behöver plats inom barnomsorgen. För att kirra det och överbrygga den förtätning som redan har skett inom skola och barnomsorg har man skapat flera förskoleavdelningar i lokaler som blivit lediga efter att Rättspsyk flyttat från Salbergaområdet.
Bra lokaler efter en del anpassningar.
Men det skall till personal.
Det har man inte råd med, anser man, utan skolförvaltningen får spara in ett antal miljoner från annan verksamhet.
Man har t ex inte råd med att behålla en väl fungerande högstadieskola i en del av kommunen utanför centralorten.
Däremot har man råd med att anställa en fd förvaltningschef som omvärldsanalytiker, vad det nu kan vara.
Man har råd med att lägga ned 4-5 miljoner på  ishockyhallens frysanläggning.
Man har råd med att ha en skolfux som kommunalråd till en månadslön på 57 000 och ett oppositionskommunalråd till 48 000 per månad samt man har råd med att höja politikernas arvoden i allmänhet.
Man har råd att planera för ett fint kulturhus.
Men man har inte råd att satsa på barnen och skolan.
Man har inte råd med anständig städning eller vettig skolmat.
Man har inte råd med en anständig äldrevård eller ens att anständigt avlöna den personal som gör arbetet med barnen eller de gamla.
En konstig kommun!

Kanske bra att det, i kommunens centrum dit många politiker söker sig, har etablerats 3 glasögonbutiker och 3 apotek så att en del av de styrande kan lära sig se och kanske köpa huvudvärkspulver för att bota den huvudvärk de måste få av sitt sätt att tänka.

Jag är nog stygg egentligen.

För vad det gäller höjda arvoden till politikerna så krävde faktiskt en moderat att arvodena skulle sänkas.

Han och en vänsterpartist, om jag förstod vad som stod i tidningen, ansåg att det var djupt omoraliskt att politiker skall sko sig.

Heder åt dem.